lördag 4 augusti 2012

PÅ EDRA PLATSER, FÄRDIGA - VEM JAG?

På söndag får vi veta vem som är världens snabbaste man. Då är det dags för final på 100 meter i London. Men det är förstås inte alltid som världens snabbaste vinner.

I München 1972 hände något mycket märkligt. När tv-kamerorna zoomade in startfältet i ett av mellanheaten stod två av banorna tomma.
Där skulle USA-löparna Eddie Hart och Reynaud Robinson ha startat. Båda hade före OS tangerat dåvarande världsrekordet på 9,9.


Nu satt de i förläggningen och tittade på tv när sanningen gick upp för dem. Deras coach hade läst fel i tidsprogrammet och gett dem felaktig starttid.
Den tredje USA-löparen, Robert Taylor, var placerad i heatet efter och hann till starten. Han blev sedan tvåa i finalen efter Valerij Borsov, Sovjet.


Taylor och Hart var båda med i det USA-lag som sedan tog guld på 4x100 meter. Eddie Hart förde stafettpinnen i mål efter att ha sprungit ifrån Borsov på slutsträckan. Men den stackars Robinson fick åka hem utan medalj.
I morgon fortsätter vi att botanisera i den olympiska 100 m-historien. Då ska det bland annat handla om sprinterkungen som blev inlåst på toaletten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar