onsdag 31 december 2014

SANNINGENS ÖGONBLICK

Det hade blivit dags för redaktör A att utse Årets råskinn vid lunchbordet, alltså den av hans kamrater som han tyckte hade varit mest oförskämd mot honom under det gångna årets luncher vid stambordet på ett av stades näringsställen.


Den berömde optikern, den försynte bankmannen och kåsören, vilka samtliga tre var nominerade för titeln lyssnade andäktigt när maten var uppäten och redaktör A tog till orda.
– Ni har skött er oväntat bra det här året, inledde han till allmän förvåning sitt slutanförande.
– Det verkar som om jag har lyckats uppfostra er så att det har blivit lite fason till och med på slyngeln till vänster om mig, även om det naturligtvis är långt ifrån bra, fortsatte han och sneglade på kåsören.


Sedan riktade han sig till bankmannen som tidigare hade tilldelats titeln inte mindre än tre år i rad:
 Du är titelförsvarare sedan tre år tillbaka. Det har varit ett svårt val varje gång men ett helt rättvist resultat. Du har även detta år gjort vad du kunnat för att behålla din titel. Ibland har det varit svårt att höra vad du säger eftersom du talar så lågt och otydligt men det som har gått fram räcker långt. Du har kommit upp i 20 poäng.


Därpå vände han sig till optikern och sa.
 Du har tidigare varit den minst lymmelaktige men det här året har du vräkt ur dig betydligt mer dumheter än tidigare. Stundtals har du burit dig åt som värsta sortens busunge. Hur jag än räknar kan jag dock inte få det till att du har kommit upp i mer än 21 poäng..
 Det är ju ostraffbart, sa kåsren. Han har redan vunnit. Grattis!

 Tyst med dig, sa redaktör A. Nu är det din tur. Du har varit ytters nära tre år i rad och förra gången räddades du av gong-gongen. Det här året har du hela tiden sagt att du tror att du inte kommer undan. Det vittnar för en gångs skull om gott omdöme. Du har förstått vartåt det lutat och jag kan nu avslöja att du har kommit upp i 22 poäng. Därmed utser jag dig till Årets råskinn.
 Tack för det, sa kåsören. Det var på tiden. Äntligen ett erkännande.


De båda övriga tävlingsdeltagarna tog då upp en spontan applåd samt reste sig och bugade för segraren som tacksamt tog emot alla gratulationer och ovationsyttringar
Därmed var själva tävlingsdelen av årets arrangemang avslutad. Men diskussionens vågor fortsatte att gå höga kring bordet i form av en hel del synpunkter och kommentarer. Dessa kommer också att redovisas i denna blogg.
Eftersnack och analys följers alltså senare i veckan.


måndag 29 december 2014

ÅRETS RÅSKINN VID LUNCHBORDET

Redaktör A har i många år haft som jul- och nyårstradition att utse Årets råskinn vid lunchbordet. Titeln tilldelas den av hans kamrater som han anser har varit mest oförskämd mot honom vid stambordet på lunchrestaurangen under det gångna året.
Ständigt nominerade är den berömde optikern, den försynte bankmannen samt kåsören.


Den här gången artade sig tävlingen till att bli alldeles synnerligen oväntat jämn och oviss ända in i det sista. Titeln hade de tre närmast föregående åren tillfallit bankmannen, men redaktör A hade nu meddelat att inga gamla meriter gällde.


Efter diverse förpostfäktningar hade sällskapet slutligen kommit fram till mötets höjdpunkt då resultatet skulle kungöras av redaktör A.
Utförligt referat följer senare i veckan.

måndag 22 december 2014

NÄR KOMMER TOMTEN?

Berra får fortfarande telefonsamtal från folk som vill hyra honom som tomte på julafton.
Om han protesterar frågar dom varför han i så fall har annonserat om att det går bra att beställa jultomte på det här numret.


– Jag såg på webben att det skulle gå bra att beställa tomte om man ringde det här numret, sa en man.
– På väggen? sa Berra.
– Nej, på nätet, sa mannen.
– Vilket nät? sa Berra.
– Internet så klart, sa mannen.
– Det vet jag inget om, sa Berra.
– Kan du inte skicka nån tomte då? sa mannen.
– Alla tomtar är upptagna, sa Berra och la på.


Nästa gång Berra svarade var det en dam som undrade om han hade stort skägg.
– Jag har inget skägg alls, sa Berra.
– Det var konstigt, sa damen.
– Jag har haft mustasch, sa Berra. Men den har jag rakat bort.
– Vi hade nog tänkt oss en tomte med skägg, sa damen.
– Om damen vill kan jag låta mustaschen växa ut igen, sa Berra. Men det tar ju ett par veckor.
– Då är ju julen slut, sa damen.
– Jag kan komma till påsk i stället, sa Berra.


Nästa kund var en högdragen herre som bad Berra beordra fram en tomte och skicka till en viss adress på julafton exakt klockan sexton.
– Du menar sextonhundra, sa Berra.
– Hur sa? sa den högdragne.
– Jaså, jag trodde du var militär sa Berra.
– Nu är jag inte med längre, sa mannen.
– Nej, men du kanske har varit sa Berra.
– Jag menar att jag följer inte din tankegång, sa mannen.
– Det ska du inte vara ledsen för, sa Berra. Det är det många som säger att dom inte gör.
– Var var vi? sa mannne.
– Var du var vet jag inte, sa Berra. Själv är jag hemma hos mig, Och var det för en stund sedan också.


– Jag vill hyra en tomte, sa mannen, nu ännu mer högdraget än tidigare.
– Här finns ingen, sa Berra. Men jag känner en revolversvarvare som är en riktig tomte. Honom skulle du kunna ringa, men han har hemligt telefonnummer.
– Då kan jag väl inte ringa honom, sa mannen irriterat.
– Om du får numret av mig skulle du kunna göra det, sa Berra.
– Ja, sa mannen, Och hur lyder det?
– Men det får du inte, sa Berra och la på.
Sedan orkade han inte svara mer i telefon den dagen.




fredag 19 december 2014

KAN TOMTEN KOMMA?

Så här i jultid får Berra en massa telefonsamtal från folk som vill hyra tomte. Tydligen har någon med ett liknande telefonnummer annonserat någonstans om detta, men i stället verkar det som om Berra får alla samtalen.


– Kan du ordna fram en tomte åt mig? sa en man med stressad röst här om dagen.
– Tja, sa Berra. Det skulle jag väl kunna om jag ville.
– Det här får gå fort för jag har bråttom, sa mannen.
– Nu ska vi ta det lugnt, sa Berra. Det kan vara farligt att jaga upp sig. Särskilt så här i jultider.
– Ja, ja, sa mannen. Men går det att få hyra en tomte?


– Då måste jag först ta lite uppgifter, sa Berra. Hur många barn har du?
– Två, sa mannen. Men det spelar väl ingen roll.
– Och dom har varit snälla hela året? sa Berra.
– Vad är det här för trams? sa mannen.
– Då skriver jag vet ej, sa Berra. Nästa fråga: Tror du på tomten?
– Det är klart jag inte gör, sa mannen.
– Och ändå vill du att han ska komma, sa Berra.
– Jag vill ju ha en utklädd tomte, sa mannen.
– Det går inte, sa Berra. Här skickar vi inte ut några falska tomtar. Vi anlitar bara den riktige.
– Du är väl inte riktig själv sa mannen och så sa det klick i luren.


Nästa samtal kom från en dam som frågade om det gick bra att beställa tomte.
– När ska han komma? sa Berra.
– På julafton så klart, sa damen.
– Då är dom upptagna, sa Berra.
– Är det sån efterfrågan? sa damen.
– Nej, sa Berra, men då är alla tomtar hembjudna till mig för att äta gröt.
– Vad för slag? sa damen förvånat.
– Risgrynsgröt så klart, sa Berra. Med mandel. Den som får den får diska.
– Jag trodde man blev gift, sa damen osäkert.
– Ånej sa Berra. Så lätt går det inte.
Fortsättning följer.


onsdag 17 december 2014

ATT HYRA TOMTE

– E´re tomten? var det en som väste i örat när Berra intet ont anande svarade i sin hemtelefon här om dagen.
– Tomte kan du vara själv, sa Berra och slängde på luren.


Detta uppepades ett par gånger innan en man ringde och sa:
– Är det du som har annonserat om att vara tomte?
Då började Berra ana vad det handlade om. Någon hade tydligen erbjudit sina tjänster som tomte inför den annalkande julen. Och eftersom Berra har ett telefonnummer som är väldigt speciellt var det nu en massa människor som ringde fel och hamnade hos honom i stället.
– Nej, jag har inte annonserat om att vara tomte och jag har inga planer på att vara det heller, sa Berra.


Men när han hade lagt på luren ångrade han sig och tänkte att det kanske inte skulle vara så dumt ändå. 
Vad det blev av det avslöjas senare i veckan i denna blogg.



fredag 12 december 2014

DEN PERFEKTA JULKLAPPEN

Här är ytterligare några bilder ur min nya bok ”Stjärnmatcher, Dynamitlopp och brassesparkar”, den perfekta julklappen för alla Uddevallabor.

Två gamla Uddevallaprofiler stod i många år bakom disken till Fingals Sportaffär vid Torggatan. Bertil ”Knaster” Johansson och Fingal Ryberg var båda dessutom fotbollsspelare i UIS en gång i tiden, ”Knaster” som målvakt och Fingal som centerhalv.

Bertil "Knaster" Johansson (till vänster) och Fingal Ryberg i Fingals Sport vid Torggatan.
Boken går att köpa genom att ringa mig på 0522-10599 eller mejla till gujohans@telia.com  så levererar jag inom Uddevalla för 210 kronor och skriver en hälsning i boken för den som vill det. Boken säljs också av Recito förlag på http://www.litenupplaga.se/1308 för 232 kronor inklusive frakt eller på någon av de stora boksajterna för priser från cirka 230 kronor och uppåt.

Ett av de tolv kapitlen handlar om långdistanslöparen Gösta Hermansson, som en gång presenterades i Idrottsbladet som svensk mästare i DM-tecken. Jämsides med idrotten skötte han ett hårt arbete i Uddevalla tändsticksfabrik 48 timmar i veckan.

Gösta Hermansson med några av sina 76 DM-tecken.
I ett annat kapitel möter vi Uddevallagrabben Håkan Andersson, som blev världsmästare i motocross 1973. Trots stora skadeproblem tillhörde han världseliten i mer än tio år.
Håkan efter en av många segrar på Glimmingen.
SM-veckan i orientering arrangerades 1990 i Bohuslän. För dag-SM svarade Uddevalla OK i terrängen vid Skredsvik. Där bjöds deltagarna bland annat på en fantastisk kontroll med havsutsikt högt uppe på den så kallade Smörkullen.
Axel Wassenius fotograferad av banläggarkollegan Henrik Undeland vid SM-kontrollen på Smörkullen.
Köp boken från förlaget här: http://www.litenupplaga.se/1308
Eller direkt av mig genom att ringa 0522-10599 eller mejla till gujohans@telia.com


onsdag 10 december 2014

KUSLIG BORTDÖMNING AV CELLO

Det har kommit synpunkter till den här bloggen på den rankinglista över Sveriges roligaste personer 1969 som publicerades i tidningen Se för 45 år sedan. Och jag kan inte annat än hålla med, åtminstone när det gäller den närmast hårresande bortdömning som den gode kåsören Cello blivit offer för.


Så här ser listan ut, så som den också nyligen har presenterats i denna blogg:
1) Carl Gustaf Lindstedt, 
2) Red Top (Lennart Nyblom) 
3) Pekka Langer, 
4) Martin Ljung, 
5) Gösta Bernhard, 
6) Cello (Olle Carle).
Enligt vad jag har kommit fram till är det dock Cello, alltså Expressenkåsören Olle Carle, som är folkets favorit, och därför utnämner jag honom härmed i efterhand till moralisk segrare i den här tävlingen.


Och då kan det vara på sin plats att citera ytterligare några lustigheter av den man som en gång presenterades av tidningen Se med den eleganta formuleringen ”ännu är ingen ända vorden på hans lust att vända orden”.(Signaturen fick han mycket riktigt genom att vända på förnamnet och sätta första bokstaven i efternamnet före)

Här är först tre godbitar i repris:

Vi föredrar den klassiska musiken komponerad av Beethoven, även om den är gjord av en stendöv tonsättare, framför den moderna musiken som verkar vara gjord av en tondöv stensättare.

Förr i världen fick barnen undervisning om grundlagen i samskolan, i dag får dom undervisning om samlagen i grundskolan.

Senaste skandalen är att man har hittat en älg med käken avskjuten och sedan sålt köttet som prima vara. Det tycker jag är bra gjort, att av lik utan käke göra käk utan like.


Och här kommer några som inte har varit med i den här bloggen tidigare:

Jag har inget emot musik som utövas inne, bara den inövas ute.

Väst-Berlin har planer på att döpa en gata till Johnson Strasse efter USA:s förre president. Varför inte lika gärna Unter den Lyndon?

Dom säger att den medicinska vetenskapen i Sovjet står högst i världen. Det trpr man gärna. De går ju inte en dag utan att det kommer en ny salva från Moskva.


Skillnaden mellan ett danskt middagssällskap och ett svenskt är den att när det danska sällskapet glammar och säger du så är det fullt riktigt, men när det svenska sällskapet glammar och säger du är det riktigt fullt.

På brott följer straff. Rattfylleri och fängelse hänger ihop som ler och Långholm.

När det kommer till kritan är ju varje inköpt halvpanna ingenting annat än en frivillig skatteinbetalning där man som kvitto erhåller ett kvantum förgiftad vätska som verkar tillräckligt avtrubbande på omdömet för att man ska anse sig ha gjort en bra affär.


Och som en extra hyllning till Olle Carle (1909-98) följer här några titlar ur hans rikhaltiga bokproduktion:
Med mitt mått mätt (1945)
Småle och smila en smula (1946)
Lätta tankar som lättat ankar (1949)
Några stycken i någras tycken (1950)
Lika vänligt som vanligt (1953)
Så, skörda och så vidare (1954)
Lätt färdiga stycken (1959)
En hög repriser för högre priser (1963)
Cellos lilla lila (1968)
På sitt sätt sött (1969)
Rapport från kåsörgården (1971)





tisdag 9 december 2014

DE SISTA ROLIGHETERNA

Här kommer ännu några lustigheter uttalade av Sveriges roligaste man 1969, Carl Gustaf Lindstedt. Allt enligt tidningen Se som gav Carl Gustaf guldplatsen, närmast följd av DN-kåsören Red Top och Pekka Langer.


Om man vill ha ordning i sitt akvarium bör man undvika en fisk som stör.

Visst var somrarna vackrare förr, men det var jag också.

Om man plötsligt fick tillbaka alla pengar man betalat i skatt, tänk vilken skatt man skulle få!


En tax är ett djur som är en halv hund hög och två hundar lång.

På sjukhuset i Prag skrev dom i går ut en tjeck.

Jag vet att jag inte har Stig Järrels slanka figur och pojkaktiga charm, men det har inte han heller.

Med allmänt bråk menas att man står och dividerar.


I går var jag ute och gick och då vände sig femton flickor om efter mig. Jag hade förresten sällskap med Jarl Kulle.

Det går alldeles runt i huvudet på mig - det måste vara Cirkelkaffe.

Svensson köpte en massa souvenirer på Mallorca, men han drack upp dom på hemvägen.

Kan man gå och dränka sig var som helst här eller måste man ha vattenpass?

Ja, något fel måste jag ha gjort när jag lagade gökuret. Göken kom nämligen ut baklänges en gång i kvarten och frågade vad klockan var.

Därmed skulle det vara dags att stänga tävlingen om titeln Sveriges roligaste person 1969 och återgå till nutiden. Men eftersom en del synpunkter influtit på resultatet kommer ytterligare kommentarer att publiceras redan i morgon i denna blogg.



måndag 8 december 2014

CARL GUSTAF KNEP GULDET

Sveriges roligaste person 1969 hette Carl Gustaf Lindstedt. Detta enligt tidningen Se som gått igenom ett stort antal roligheter som uttalats av kända personer i Sverige.


Här är ett urval av det som gav Carl Gustaf guldmedaljen.

Det rapporteras att isbrytarna i södra Sverige har börjar bryta på danska.

Gröt har jag inte ätit i mannagrynsminne.


När Bell uppfann telefonen kunde han bara ringa till sig själv och där tutade det upptaget.

Jag blir mer och mer lik min bil. Ute på nätterna och svårt att komma igång på morgnarna.

Han tog motgången som en man och skyllde den på sin fru.

Sedan han slutade köra ånglok har jag inte sett röken av honom.

En streber är en man som går in som nummer tre i en svängdörr men kommer först ut.


En älg är ett djur med horn i ena ändan och en hallvägg i den andra.

Min nya moped är så lättstartad att jag får smyga mig på den.

Jag glömmer aldrig när jag uppträdde som fakir – fullspikad varje kväll.

Ytterligare några roligheter följer i morgon.



fredag 5 december 2014

NÄR BOHUSLÄN MÖTTE AIK

Här är ytterligare några bilder ur min nya bok ”Stjärnmatcher, Dynamitlopp och brassesparkar”. Den är en fortsättning på fjolårets ”Kuriren, Bohusläningen och jag” och innehåller tolv nya kapitel med journalistminnen på 200 sidor.
Stjärnmatcherna var namnet på fem fotbollsmatcher i Uddevalla, där en svältfödd publik fick se allsvenska topplag spela mot Bohusläns landskapslag, förstärkt med utlandsproffsen Örjan Persson och Janne Olsson, landslagsmännen Sten Pålsson och Kurt Axelsson och med förbundskaptenen Orvar Bergmark som trogen gäst år efter år.
Här är en bild från den första matchen 1968 när Bohusläns lag spelade 2-2 mot AIK på Rimnersvallen.
Lagkaptenerna Örjan Persso och Jim Nildén byter standar medan domaren Karl-Axel Johansson tittar på.
Dynamitloppet var en backtävling som i flera år samlade hela svenska eliten och lockade 10-12 000 åskådare till en bergknalle på Bohusläns regementes gamla övningsområde.

Intervju med Stig Blomqvist, Per Eklund och Bror Danielsson i Dynamitbacken.
I boken berättas också hur det gick efter VM för de brasilianska spelare som var i Uddevala och mötte Österrike på Rimnersvallen 1958 och vilka som fortfarande är i livet. En av de första som gick bort var legendariske Garrincha, älskad som få i Brasilien men med ett tragiskt levnadsöde.

Garrincha spelar spel i Soldathemmet vid Bohusläns regemente i väntan på VM-matchen på Rimnersvallen, som han dock inte fick vara med i. Till höger mittfältaren Dino Sani, som platsade i premiärlaget men inte i finaen.
Boken heter alltså ”Stjärnmatcher, Dynamitlopp och brassesparkar” och kan köpas direkt av mig för 210 kronor. Ring 0520-10599 eller mejla till gujohans@telia.com så levererar jag inom Uddevalla. Den går också att köpa genom Recito förlag på www.litenupplaga.se/1308 för 232 kronor inklusive frakt eller på någon av de stora boksajterna för priser från cirka 230 kronor och uppåt. Köp den till dig själv eller ge bort den i julklapp.


onsdag 3 december 2014

SVERIGES ROLIGASTE KÅSÖR

Dagens Nyheters kåsör Red Top, alias Lennart Nyblom, ansågs av tidningen Se vara Sveriges näst roligaste person 1969. Och när det gällde kåsörer var han den allra roligaste enligt samma källa.


Här är något av det Ses och DN:s läsare skrattade åt på 60-talet.

Sverige har ett jämnt klimat, vilket gör att man kan klaga på vädret varje dag.

Sverige är ett kungarike och finansministern gör dess krona lätt.

Att vara gift är att komma hem på tider man inte själv önskar samt förtära kokt torsk.

Verklig vän – en som bjuder på middag trots att man inte är avdragsgill.

Den materiella standarden är mycket hög i Sverige. Det går en bil på var femte svensk såvida han inte hinner hoppa undan.


Boxningen har medfört en del skadeverkningar – nu ska till exempel Ingemar och Risberg börja sjunga i parkerna.

Visste ni att redan de gamla grekerna trodde sig leva i nutiden?

Vit flugsvamp – en engångsmåltid.


Snödroppen är en rätt opersonlig blomma som påminner om de där människorna som svarar ”vet inte” vid alla opinionsundersökningar.

I debatten fälldes en del uttalanden som inte skulle kunna återges i tryck annat än möjligen i en kulturartikel.

Svensk sommar, det är att fara ut till nån vacker insjö och schamponera bilen, lufta mattorna, piska dynorna, ta bort oxiden från batteriet och sedan käka färdigsmörgås och lyssna till Sven Ingvars i transistorn.



Då man läst en del handböcker om båtar och segling törs man till slut inte ens ro över viken för att hämta kvällsmjölken om man inte samtidigt ser polstjärnan.

Jag har en sån där nobel farbror som går i hatt och överrock mitt i sommaren och vars hemliga skam är att jag inte är anställd på Svenska Dagbladet.

Nu återstår bara att presentera segraren, alltså Sveriges roligaste person 1969. Avslöjandet kommer inom kort i denna blogg.

tisdag 2 december 2014

RED TOP TVÅA PÅ LISTAN

Andraplatsen i tidningen Ses tävling om vem som var Sveriges roligaste person 1969 gick till kåsören Red Top som presenterades på följande sätt:


"En av de roligaste i Sverige heter Lennart Nyblom och kallar sig för Red Top när han i Dagens Nyheter strör omkring sig sina små sarkasmer. Under de senaste tio åren har hundratals av hans vänliga elakheter citerats i Se. Här är dom allra bästa i ett urval för er som vill ha en mysig lässtund."

Mitt valspråk är: låt inte hjärnan stiga dig åt huvudet.

Svenskarna är ett sportigt och friluftsälskande folk som kan stå i timmar utanför tidningskontoren för att få tipsresultaten.

Framtidens barn kommer att minnas sina fäder som nånting som skymde TV-apparaten.


Frökataloger är till stor glädje på våren. Såna blommor som i dem möter man dock aldrig i verkligheten. Det är precis som att ha sett en filmstjärna i technicolor och plötsligt upptäcka henne med snuva en grå höstmorgon på femmans bakre plattform.

Tretton procent av Sveriges yta utgörs av fjäll på vilka man strör apelsinskal under påsken.

Karl XII var mycket tapper men gifta sig vågade han inte. Hans finansminister hette Götz och införde nödmynt. Han fick ett förskräckligt straff. Hade han levt i våra dagar hade han fått villkorligt, det vill säga blivit landshövding.

Nutidens ungdomar vill inte bli filmstjärnor. De vill läsa väderleksrapporten i TV och bli riktigt berömda.

En gädda slutar inte att växa förrän den som fångat henne är död.

Säg, brukar älgar alltid svära och gorma så när man skjuter dom?

Kompassen visar alltid på norr, vilket är bra för sjöfarande till Luleå.

Var rädd om er man. Han är dock ett litet sällskap.

Fortsättning följer.