tisdag 12 december 2017

FALSK LUCIA STOPPAD

Trots att Nisse Bengtsson hade vunnit den slutna omröstningen om vem som skulle vara skolans Lucia, utsåg fröken Asta en flicka med långt hår och blå ögon.



På Luciadagens morgon klädde den utsedda ljusdrottningen om i lärarrummet under överinseende av fröken Asta, även kallad Asta la Vista efter en replik i Zorros märke på Röda Kvarn tidigare under året. 
För att ge extra legitimitet åt det omdiskuterade och enligt många högst odemokratiska valet övervakades det hela av överlärare Karlsson, även känd som Kalle Kanon.



Samtidigt hade Berra och ett par andra elever tillsammans med Nisse Bengtsson smugit in i kartrummet bakom en liten krök längre bort korridoren. Nisse Bengtsson hade svept in sig i sin morsas gamla nattlinne och hade en luciakrona med levande ljus på huvudet. 
Strax innan det officiella luciatåget skulle utgå från lärarrummet skred han genom korridoren med Berra och de andra som stjärngossar i vita nylonskjortor och var sin strut på huvudet.



– Natten går tunga fjät, kraxade de med spruckna målbrottsstämmor.
– Vad är det för oväsen? sa Kalle Kanon i lärarrummet.
– . . . kring gård och stuva, sjöng Nisse Bengtsson.
– Här ska vara tyst, sa Kalle Kanon.


Sedan öppnade han dörren till korridoren och fick se det illegala luciatåget.
– Vad är det här för piratfasoner, sa han. Bengtsson är ju diskvalificerad.
– Vill magistern ha en lussebulle, sa Nisse Bengtsson.
– Ni ska få se på andra bullar era lymlar, sa Kalle Kanon och då vände hela luciatåget och sprang in i kartrummet igen.



Där snubblade Nisse Bengtsson så att hans brinnande luciakrona satte eld på den historiska kartan över trettioåriga kriget. Hela Ryssland och Polen brann upp liksom halva Pommern och Schlesien. Även Mecklenburg och Bremen var hotade innan stjärngossarna lyckades släcka elden.



Men då tog det sig i den geografiska kartan över Norden. Lågorna spred sig över Småland och Södermanland och närmade sig Stockholm. 
En uppgift om att Nisse Bengtsson vid åsynen av detta började sjunga "Se hur hela Uppland står i lågor" har dock inte gått att få bekräftad.



Klart är i alla fall att Kalle Kanon ryckte upp dörren och slet åt sig det som var kvar av kartorna och ställde sig i korridoren och stampade på dem så att elden slocknade medan röken bolmade ut ur kartrummet.
Asta la Vista svimmade när hon fick se överläraren och tre spöken med sotiga ansikten stå och hoppa upp och ner i korridoren omvälvda av ett stort rökmoln.


Hela Luciafirandet fick inställas och deltagarna i det illegala tåget fick nedsatt betyg i både ordning och uppförande. Det hjälpte inte att de framhöll att de bara hade slagit vakt om sina medborgerliga rättigheter efter en demokratiskt genomförd omröstning.

måndag 11 december 2017

DEMOKRATISKT VALD LUCIA

En gång för länge sedan när Berra gick i skolan skulle det väljas Lucia i klassen. Det hela organiserades av lärarinnan fröken Asta, även kallad Asta la Vista efter en replik under en matinéföreställning av Zorros märke på biografen Röda Kvarn.



Fröken Asta tyckte Luciavalet var ett utmärkt tillfälle att lära klassen vad demokrati var. Alla elever skulle få rösta och så skulle den kandidat som fick flest röster bli Lucia, i god demokratisk ordning precis som i föreningslivet och politiken.
– Får jag be om förslag på kandidater, sa Asta la Vista.
– Nils Bengtsson, sa Berra.



– Det går inte, sa Asta la Vista. Lucia ska vara en flicka, som är blond och har långt hår.
– Nisse Bengtsson har lika långt hår som tjejerna, sa Berra.
– Nu blir det som jag har sagt, sa Asta la Vista och skrev upp fyra flicknamn på svarta tavlan varpå sluten omröstning vidtog.



När lapparna hade samlats in och öppnats visade det sig i alla fall att Nisse Bengtsson hade fått flest röster. Dessa förklarades dock ogiltiga av fröken Asta och en kvinnlig Lucia utsågs i stället.
– Är det detta som menas med demokrati? sa Berra.
– Tyst i klassen, sa Asta la Vista.


Sedan ringde det ut och alla gick hem och lade sig att sova för att orka upp till Luciafirandet i skolan morgonen därpå. Hur det avlöpte kommer att redovisas i denna blogg i morgon.

söndag 10 december 2017

LUCIA PÅ GÅNG

Berra och grabbarna har gästat kåsören för ett litet samkväm med anledning av annalkande helger och högtider.


– Snart är det Lucia, sa Berra. En gammal fin tradition.
– Synnerligen intressant ur ett historiskt perspektiv, sa Filosofiska Karlsson.
– Stort symbolvärde med ljusdrottningen som lyser upp vårt mörker, sa Berra.
– Kan också vara ett exempel på hur vår västerländska demokrati fungerar, sa Karlsson.


– Nu hänger jag inte med alls, sa en revolversvarvare som också var närvarande. Vad är det för demokratiskt med Lucia? Det begriper jag inte.
– Då skulle du ha varit med en gång i skolan, sa Berra.
– Menar du den gången Kalle Kanon fick spader och ställde sig att hoppa på den geografiska kartan i korridoren och Asta la Vista svimmade, sa Karlsson.
– Exakt den gången, sa Berra och berättade följande historia.
Fortsättning följer i morgon i denna bogg.

onsdag 6 december 2017

BUSSEN MOT ÄSPERÖD

I februari 1979 var det gott om snö i Uddevalla, åtminstone att döma av de här bilderna från Tureborg, som jag hittat i ett av mina gamla fotoalbum. Här kommer bussen på väg mot Äsperöd efter att ha släppt av några passagerare vid Tureborgs centrum. Linje 1 hette det tydligen på den tiden.

Stadsbussen.

Och när bussen passerade korsningen Tureborgsvägen-Timmerbergsvägen kunde de som tittade ut åt höger se den här skylten som nästan dränkts av den upplogade snön. Det här var alltså 1979, så varvet blev kvar några år till.

Varvet kvar.

På Tureborgs torg hade lekplatsen fått en ny inramning. Servusbutiken längst ner i Tureborgsvägen 12 fanns fortfarande kvar – liksom naturligtvis Villa Elfkullen i bakgrunden,

Tureborgs centrum.

Mycket snö var det, vilket håll man än tittade åt. Och telefonkiosken fick stå kvar i flera år till.

Telefonkiosken.
(Klicka på bilderna så blir de större.)

måndag 4 december 2017

OMGÖRNING AV VÄSTERLÅNGGATAN

Här är några bilder från hösten 1978, som visar arbetet med att höja marknivån vid Västerlånggatan för att försöka undvika framtida översvämningar. På den första kan vi konstatera hur gångbanan utanför Apoteket och Systembolaget i det nybyggda LF-huset går en bit över gatan nedanför. Dessutom ser vi till vänster i bild Kampenhofsfabrikens gamla byggnad, som då fortfarande fanns kvar


Apoteket.

På nästa kort, taget från andra sidan gatan, ser vi nivåskillnaden tydligare. I bakgrunden Domusbyggnaden med oändlighetssymbolen på hörnet, alltså evighetstecknet som dock inte betydde att varuhuset skulle stanna för alltid i centrum.


Väserlånggatan.

Längre bort på Västerlånggatan hade man börjat utrymma de små, låga trähusen, som snart skulle rivas, alltså de som innehöll Hälls fiskaffär, Tvättbaren och Evert Siviks hälsokostbutik på hörnet mot Lilla Norrgatan. Så här såg alltså delar av kvarteret Sundberg ut, det som sedan blev parkeringsplats i många år, innan det nu har börjat bebyggas.


Fiskaffär.

Och om vi fortsätter en bit till på vårt svep från 1978 kommer vi till Steves Bil och Norrtullsgatan samt på andra sidan denna det stora stenhuset som finns kvar i dag med Högströms begravningsbyrå på hörnet.


Bilfirma.
Klicka på bilderna så blir de större. Fler bilder senare i veckan.

torsdag 30 november 2017

UNDA CAMPING 1978

I ett gammal fotoalbum hittar jag några bilder från campingplatsen på Unda sommaren 1978. Där var ungefär lika tätt mellan gästerna som i dag, men tält, husvagnar och bilar var av lite annorlunda modell.

Campare.

Affären låg i samma byggnad som i dag. GT:s, GP:s och Bohusläningens löpsedlar hänger i fönstret, och soptunnan på hörnet står redo att ta emot glass- och kolapapper. Men någon uteservering fanns inte, åtminstone inte den dag det här kortet togs.


Affären

Och här under har vi en bild tagen från den gamla dansbanan en bit upp i berget.

Dansbanevy.

Ett litet flygplan som landade på vattnet och tog sig in till stranden väckte stort uppseende. I bakgrunden ses bryggan, där de vita båtarna lägger till, och längre bort skymtar Brattön.


Stranden.

måndag 27 november 2017

LOPPIS OCH VETERANBILAR

Så här såg det ut en sommardag på Gustafsberg 1978. Om jag inte kommer ihåg alldeles galet var det Lions Club som anordnade auktion och loppmarknad. Jag har i alla fall ett bestämt minne av att det var Carl-Magnus Broström som höll i klubban och svarade för utropen, även om han inte går att urskilja på bilden.


Gustafsberg.

När jag drar upp kortet ser jag att en orgel är på väg att ropas ut och erinrar mig då att Carl-Magnus sa något om att "ska det gå åt pipan så ska det göra det nu".
På nästa bild ser vi hur en form av veteranbilsrally kördes genom Uddevalla sommaren 1978. Här passerar ett av de gamla fordonen Kungstorget, samtidigt som vi ser en del av refugerna till den tidens busshållplatser som fanns på sidan mot Hasselbacken.

Kungstorget.

Och här kommer en riktig gammal goding med stilenligt klädda deltagare i overall och motorhuva. I bakgrunden Kungshuset med bland annat affärerna Langborgs Tobak, Kungshallen och Ingvalds Ur och Guld..


Kungstorget.
Klicka på bilderna så blir de större. Fler kommer senare i veckan.

fredag 24 november 2017

RIMNERSVALLEN PÅ 70-TALET

Här kommer ett par bilder från Rimnersvallen så som den såg ut 1978 under en seriematch i friidrott med IK Orient som arrangör. Kvar fanns som synes fortfarande den gamla ståplatsläktaren som fraktades dit från Oddevallen till VM-matchen mellan Brasilien och Österrike 1958. Där var dock inte lika mycket folk den här sommardagen tjugo år senare..


Rinersvallen.

På nästa bild är det stavhopp som pågår i samma seriematch. I bakgrunden ses Tennisklubbens barracudahall och den gamla reklamskylten för Pripps på bergssidan.


Rimnersvallen.

Så förflyttar vi oss till Tureborg sommaren 1978. Här en bild tagen från berget upp mot borgen, som bland annat visar att två stora parkeringsdäck nu fanns i området.

Tureborg.

Och här har vi en bild på Tureborgsvägen 14 med ICA Livs i bottenvåningen. ”Bra färskvaror” och ”Öppet måndag-lördag 8-20” står det i fönstren.


Tureborgsvägen 14.

tisdag 21 november 2017

CIRKUS SCOTT

På hösten 1977 kom Cirkus Scott till Uddevalla för ett av sina vid den tiden traditionella besök. 



Kön var som vanligt lång framför insläppet till cirkusplatsen nedanför Folkets Park. 
Och här kommer några bilder inifrån det fullsatta tältet som får tala för sig själva.

















Klicka på bilderna så blir de större. 
Fler gamla kort från Uddevalla kommer så småningom.

torsdag 16 november 2017

TORGHANDEL OCH LEKPLATS

I ett gammalt fotoalbum hittar jag en bild från Kungstorget i Uddevalla som det såg ut en sommardag 1977. Det är väl inte så värst mycket annorlunda än i dag - med ett undantag. Ganska precis mitt i bilden skymtar en vit skylt med texten Angelique. Det var namnet på diskoteket i hörnhuset Torggatan-Kungsgatan, där många av dagens äldre uddevallabor säkert minns hur de shakade loss på 70-talet.

Kungstorget.

Ytterligare några bilder från Tureborg hittar jag också. Långt in på 70-talet var torget vid Tureborgs centrum inte värst mycket mer än en stor ödslig yta. Men på hösten 1977 kom det grävfordon och byggjobbare för att göra i ordning något mellan ICA-butiken i Tureborgsvägen 14 och Konsum, som nu hade bytt namn till Servus, i nummer 12.

Tureborgs torg . . .

Och när den första snön kom såg det ut så här, en alldeles ny lekplats med diverse attraktioner som användes flitigt i några år. I dag finns dock inga spår kvar av den.

. . . blev lekplats.

Lyfte man blicken lite högre kunde man se Villa Elfkullen i snölandskapet, lätt att upptäcka bakom de avlövade träd som då var betydligt mindre än i dag.


Villa Elfkullen.

Klicka på bilderna så blir de större. Fler gamla kort kommer senare.

måndag 13 november 2017

SUNNINGEN SOMMAREN 1977

I ett av mina gamla fotoalbum hittade jag några bilder från Sunningen, tagna i mitten av 70-talet.
På den första ser vi vägen som leder mot Sunningens brygga, om man svänger höger längst bort i korsningen där alla brevlådorna fanns. 1977 var här bara en smal grusväg. Ingen asfalt, ingen gång- och cykelbana, inga farthinder. Och trafiken var inte tätare än att man obekymrat kunde promenera mitt i vägen, med eller utan barnvagn.


Sunningevägen.

På nästa bild ser man vägen upp mot backkrönet och vidare in mot Uddevalla. Det ensamma huset vid vägkanten tillhörde ”Fiskarn Olsson” som vi sa när jag växte upp på 50-talet. Där kunde man köpa både potatis och jordgubbar av bästa kvalitet. Sonen Herbert, som tog över huset, minns jag som mannen som gick runt och läste av elmätarna men han gjorde säkert mycket annat också.


Olssons hus.

Nästan precis mitt i bilden här under går i dag Uddevallabron. Den lilla vita stugan till vänster nere vid vattnet tillhörde min far Sven Johansson. Där ovanför skymtar taket och flaggstången till Birger Arnströmers stuga, som sedan övertogs av sonen Bill. Till höger bodde Larssons och framför dem syns Åke Aronssons hus, som då var den enda årets runt-bostaden i detta område.

Västra kroken.

Bilden har jag tagit från andra sidan viken med Rödberget i ryggen, alltså den vik som på kartan kallas Kroken.
Alla de här stugorna revs 1998 eller -99, liksom ett 80-tal andra hus i ett stråk bort mot Björkängen, där motorvägen går i dag.
(Kiicka på bilderna så blir de större.)

fredag 10 november 2017

FORTSATT FIRANDE AV FAR

Fars dag närmar sig med stormsteg. Vi har tidigare i veckan gått igenom grundförutsättningarna för ett korrekt firande av denna den kanske förnämsta av årets alla högtidsdagar. Här följer ytterligare några små anvisningar för att dagen ska bli så lyckad som möjligt.


Sedan far firats med gräddtårta och kaffe på sängen och alla presenter utdelats är det dags för den övriga familjen att dra sig tillbaka en stund så att far får stiga upp och klä sig i lugn och ro, innan mor kommer in och bäddar sängen.


Hur den fortsatta dagen ska gestalta sig beror till viss del på fars kondition. I det sammanhanget är det viktigt att ta i beaktande att ett alltför ambitiöst program kan slita på far. Övriga familjemedlemmar bör därför uppmanas till viss återhållsamhet samt att det inte är meningen att trötta ut far på denna hans stora dag. Det får dock inte råda någon tvekan om att det är far som är i centrum för allas intresse och uppmärksamhet denna dag.


I samband med frukosten kan det vara lämpligt att utbringas ett fyrfaldigt leve för far, och eventuellt hålls ett litet tal till hans ära.
Efter själva frukostceremonin kan familjens barn lämpligen kommenderas att tappa upp ett bad åt far.


Då kan det vara nödvändigt att mor är med och kontrollerar att vattnet håller rätt temperatur så att far inte bränner sig eller får en alltför kylig start på dagen. Själva forslandet av far till badrummet kan ske på olika sätt, men det lämpligaste är att han bärs i gullstol. Vägen genom våningen till badrummet bör i god tid ha pyntats med färgglada ballonger.


Många familjemedlemmar gör misstaget att tro att firandet därmed är över. Inget kan dock vara felaktigare, och sådana missförhållanden kan inte nog påtalas.
Far ska naturligtvis passas upp under hela sin vakna tid av dygnet så att han riktigt kan njuta av sin stora dag. Man kan till exempel bära fram tofflor, springa små ärenden samt med jämna mellanrum hurra för far och hissa honom på raka armar.


Mor bör så ofta som möjligt fråga om det är något mer som behagas samt i god tid ha komponerat en matsedel på ett tiotal rätter, av vilka far får välja ut de han tycker verkar läckrast till lunch, middag och kvällsvickning.
Den familj som följer dessa små råd garanteras ett fullständigt lyckat Fars dags-firande.