onsdag 28 juni 2017

WENNERGRENS DAMM

Ljuva femtiotal, del 8
Ett annat kärt tillhåll var Wennergrens damm nedanför Sockertoppen. Där fångade vi ödlor och grodyngel i glasburkar bland näckrosorna på somrarna och åkte skridskor på vintrarna.


På ängen nedanför spelade vi en-mål. För det mesta var det jag och bröderna Åke och Torsten Johansson och Kent med samma efternamn i huset bredvid dem. Vi höll till på en gräsplätt nära en inhägnad där Backmans hästar gick och betade. När bollen hamnade i hagen väntade man tills hästarna var så långt bort som möjligt innan man vågade krypa under stängslet och hämta den.


När området bebyggdes några år in på 50-talet fylldes dammen igen och blev grusplan med två fotbollsmål. Men där rådde egna regler och lite speciella förhållanden. Tre hörnor blev en straff och offside ”tog vi inte på”.

Och Leif Jonsson, som kallades ”Jompa”, var specialist på att springa upp på den lilla bergknalle som stack in på planen och skicka iväg stenhårda tåpajar i bortre krysset.
Målen står kvar än i dag, om det nu är de samma. Men där verkar inte ha spelats någon match på länge.


Detta var ett utdrag ur ett av de tolv kapitlen i min bok Alfabilder, raketost och rock´n ´roll. Den är nu slutsåld på förlaget men jag har fortfarande ett antal exemplar kvar till försäljning om någon är intresserad. I så fall kan man kontakta mig på 0522-10599 eller gujohans@telia.com Pris 220 kronor.


1 kommentar:

  1. Heja Gunnar. Jag kommer ihåg "Wennergren" där vi åkte skridskor och har alltid undrat varför dammen kallades så. Innan husen på Sockertoppen byggdes åkte vi på pappskivor på vintrarna eftersom det var backigt och bra att åka. Hälsningar Jan Aronson

    SvaraRadera